Ingrid Anderzén är projektledare för Vitalis.
– Vi vet att kvinnor har nära dubbelt så hög långtidssjukfrånvaro än män. Och skillnaden har ökat sedan början av 1980-talet. Psykisk ohälsa är den största enskilda orsaken till ohälsa hos kvinnor. De vanligaste besvären är depression, ångest och stressreaktioner.

1 200 kvinnor i Uppsala län

2008 reformerades sjukskrivningsprocessen då man införde rehabiliteringskedjan med tidsbegränsningar i sjukersättningen. Tolv månader är nu en maxgräns innan patienten vanligen överskrivs till Arbetsförmedlingen.
– Drygt hälften av vår målgrupp i Vitalis har varit helt sjuksjukskrivna och borta från arbetslivet i medeltal sex till sju år. Det kan synas paradoxalt att de ska rehabiliteras av Arbetsförmedlingen, när de inte lyckats komma tillbaka med stöd av vården. För kvinnorna har den osäkerheten skapat  stor oro.

I Uppsala län fanns 1 200 kvinnor med sjukersättning som skulle utförsäkras under 2010.

Forskning saknas

Det finns mycket lite forskning kring de grupper som varit borta länge från arbetsmarknaden. Det saknas också evidens för att behandling är verksam.
– Dessutom ser vi en tydlig brist på samverkan, där vården, kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har olika mål och arbetssätt.

Vitalis

Projektet Vitalis är förlagt till Akademiska sjukhuset. 14 personer är anställda, inklusive handläggare från Försäkringskassan, AF och socialtjänsten.

Hela projketet bygger på samverkan för återgång till  arbete. Målgruppen är kvinnor som efter lång tid avslutar sin sjukersättningsperiod.
– Det är ett forskningsprojekt knutet till Uppsala Universitet, fortsätter Ingrid Anderzén. Det ska leda till en riktig utvärdering.

Tre grupper

De deltagande kvinnorna har tre till fyra månader kvar innan utförsäkring när de kommer till Vitalis. För att säkerställa vilken metod som är verksam delas de slumpmässigt in tre grupper:
• kontrollgrupp
• en Team-grupp som träffar läkare arbetsterapeut, psykolog och socialsekreterare.
• samt en grupp som behandlas med KBT och ACT.

ACT

Acceptance and Commitment Therapy, ACT, är en vetenskapligt förankrad psykoterapeutisk metod och en ny form av kognitiv beteendeterapi, KBT.

– Det händer ganska mycket om man varit borta från arbete under sju år, konstaterar psykolog Anna Finnes. Förutom själva sjukdomen påverkas ekonomin, många har upplevt trauman eller sorgligheter. Man har mycket med myndigheter att göra och kan ha svårt att hitta en accepterande relation till dem.  Ofta finns också en känsla av att inte vara en del i samhället.

– Den som varit sjuk så länge kanske faktiskt inte blir frisk, förklarar Anna Finnes . Man kanske inte uppnår den egna drömbilden av att vara normal, jämfört med alla andra.

Att förhålla sig till ryggsäcken

Där kommer acceptansen in och Anna Finnes illustrerade detta med en ryggsäck.

– Tänk att personerna har med sig en ryggsäck med problem. Den ryggsäcken måste de förhålla sig till för att kunna leva sina liv. Att försöka hålla ryggsäcken så lång borta som möjligt, kostar en massa kraft och energi.  Lika besvärligt blir det för den som klarar sig fast vid ryggsäcken. En grundläggande del i ACT är att kunna acceptera och förhålla sig till det som ligger till grund för sjukskrivningen.

En annan viktigt fråga att ta ställning till är vad som verkligen är viktigt i livet.
– Nära relationer är viktgit för de flesta, liksom aktiv fritid, att sköta om sig – och arbete. Arbete, att bidra och göra något meningsfullt.

Att spela huvudrollen i sitt eget liv

ACT handlar om att hjälpa patienten att komma tillbaka och spela huvudrollen i sitt eget liv.
– Det kan vara ganska små saker som bidrar till stora förändringar. Att byta en passiv roll med en aktiv. Den egna motivationen verkar ofta vara mer betydelsefull för att komma tillbaka till arbete än den diagnos man har.

Effekt och evidens

Syftet med Vitalis är att uppnå en långsiktig effekt med evidens. Projektet har passerat halvtid och slutrapport väntas om ett knappt år.
– Vi kan redan nu se att både Team-gruppen och ACT-gruppen har fått ökad självkänsla och bättre välbefinnande jämfört med kontrollgruppen, berättade Ingrid Anderzén. Det bådar gott att de metoder vi jobbar med ger resultat.

– Det handlar mycket om samverkan, avslutade hon. Och samverkan är som att cykla. Det gäller att hålla processen igång, annars ramlar vi. Det är precis det vi försöker göra!

-------------------------------------

Frukostseminariet inleddes av Leif Klingensjö, Nationella Rådet och SKL.
I publiken fanns sjukgymnast Maria Borgström, styrelseledamot i Feministiskt Initiativ.
– Det är ju så här vi ska jobba, alltid och för alla, uppmanade hon.

I publiken fanns också Gunnar Anderzon SKL, Sveriges kommuner och landsting avdelningen för lärande och arbetsmarknad.


Kontakt: Vitalis hemsida
E-post: Ingrid Anderzén
E-post: Anna Finnes


Arrangör: Samordningsförbundet Uppsala län, Nationella Rådet och Nationella Nätverket NNS.